Future Family

Fyra dagar efter att jag skickat in min au pair-ansökan – och den var sjukt jobbig att göra – hade jag redan fått en match! Jag var i extas. Familjen tilltalade mig från första början och det har hållit i hela tiden. Det finns många saker som är bra med familjen, vilken är den familjen jag kommer att leva ihop med för ett år.

Först på deras ansökan stod det om barnen:
Två tvillingsystrar som var nio år med en storebror på elva år. Antal barn, könsfördelning och ålder passar mig perfekt! Två barn hade känts för lite men med tre barn kan åldersskillnaden bli så stor mellan barnen, därför var det bra med tvillingar. Sedan är det alltid kul när det både är pojkar och flickor i en familj. Åldern på barnen passar mig också. Jag känner att jag hellre vill lära än fostra. Visst är det underbart med små barn men det är också kul med att ha såpass gamla barn att man kan lära dem saker.

Familjen bor 35 minuter utanför NYC också! Jag hade väl egentligen inte tänkt ut något speciellt ställe jag ville till men New York var inte ett ställe jag inte ville till om man säger så.

Om jag ska fortsätta i denna stilen blir ju listan jättelång ("Skriv inga långa inlägg bara, Lovisa") så jag ska vara mer kortfattad nu:
Hund –jätteroligt!
Judar – intressant!
Aktiv familj – kanon!
Läxhjälp med barnen – oj vad jag ska jaga dem med läxor och överösa dem med kunskap!
Köra bil – som om jag aldrig gjort något annat!
Laga mat – svensk husmanskost á la Lovisa, det gör jag gärna!

Huset i New Rochelle

 Sake, hunden i huset

Ville inte lägga upp några bilder på barnen utan föräldrarnas tillåtelse, ni får se dem en annan gång.